Tidigare i vår, i inlägg 28, berättade jag om hur jag initierade ett samverkansprojekt med Romanska och klassiska institutionen på Stockholms universitet och hur Fanny Forsberg Lundell, Hugues Engel, Françoise Sullet-Nylander och Mickaëlle Cedergren så frikostigt erbjöd sig att medverka. De skrev alla varsin presentation på franska, där de beskrev sig själva och sin forskning. Under en lektion i kursen franska 5, läste jag och mina elever dessa presentationer. Därefter fick eleverna bestämma vilken av forskarna de ville mejlintervjua.
Det populäraste forskningsområdet var, inte så förvånande, språkinlärning. De elever som fortsätter sina språkstudier ända upp till steg 5, har ju ett stort intresse för språk och egen erfarenhet av hur själva inlärningen går till under olika faser. Dock valde eleverna lite olika ingångar i ämnet. Tara ville ta reda på mer om vilka olika faktorer som påverkar språkinlärning och hur inlärningen påverkas beroende på om du befinner dig i landet där språket talas eller inte. Sophia hade däremot fokuset i sin undersökning inställt på vilka fördelarna med att lära sig ett främmande språk är, vilka utmaningar som finns och vilka faktorer som påverkar om studierna leder till framgång eller inte. Anna, i sin tur, var nyfiken på att jämföra svenskan och franskan som främmande språk. Vilket skulle kunna sägas vara svårare att lära sig och varför? Här berörde hon självklart det faktum att modersmålet och dess likhet/olikhet med det främmande språket spelar roll, men hon kom också in på ålder, motivation, musikalitet, skillnader mellan tal och skrift samt svenskars beredvillighet att tala engelska.
De elever vars fördjupningsarbete riktat in sig mot språkinlärning, hade mejlintervjuat Hugues Engel och/eller Fanny Forsberg Lundell. Under de muntliga föredrag som eleverna höll som avslutning på projektet, var en av de stora behållningarna att se hur väl mina elever hanterade sina franskspråkiga källor. De refererade smidigt till dem och tydliggjorde var informationen var hämtad. Uppgifterna som forskarna hade bidragit med, kompletterades också av annan fakta, exempelvis från populärvetenskapliga artiklar, som i Sophias fall. Hon hade läst Hugo Jalinières text “Cerveau : l’apprentissage d’une langue étrangère, c’est bon pour les neurones” (Sciences et avenir, 17.11.2014).
Även om språkinlärning, var det ämnet som lockade flest, fanns det två elever som valde andra inriktningar. Alva A, som har ett intresse för samhällsfrågor och politik, kunde dra stor nytta av Françoise Sullet-Nylanders utförliga svar om presidentkandidaternas debatteknik och om populistisk retorik. Alva B, djupdök i sociolingvistik och olika varianter av franska. Hon inledde sin presentation med att ta ett helhetsgrepp om hela “La Francophonie” och ledde sedan in oss på franskan som talas i Québec; dess historia, grammatik, vokabulär och uttal.
Föredragen hölls på distans. Eleverna delade, i tur och ordning, sin skärm, så att publiken hade visuellt stöd av frågeställningar, nyckelord, bilder och i vissa fall översättningar/förklaringar av avancerade begrepp. Det märktes att eleverna övat på sitt uttal och lagt mycket fokus på intresseväckande och klargörande inledningar, samt på sammanfattande slutsatser. Varje föredrag tog ungefär tio minuter och efteråt fick två av personerna som lyssnat, ge respons genom att nämna något extra intressant i innehållet och/eller något som presentatören lyckats bra med. Responsen gavs förstås på franska och på så sätt uppfyllde den två syften: dels att eleverna, i egenskap av presentatörer, fick välförtjänt beröm för sina insatser, dels att de, i egenskap av åhörare, formulerade sig spontant på franska och visade att de lyssnat uppmärksamt. Alla talare fick positiva kommentarer när det gällde deras behagliga och väl anpassade taltempo. Det är lätt att börja prata för snabbt, när nervositeten slår till. Det gjorde mig mycket glad att eleverna behöll lugnet och talade så långsamt att innehållet nådde fram.
I anslutning till redovisningen, delade jag också ut några reflektionsfrågor på franska som eleverna skulle svara på skriftligt. Här ser ni de åtta frågorna. (Översättningen fick inte eleverna tillgång till.)
- Qu’est-ce qui a été le plus amusant dans ce projet ? Explique pourquoi ! = Vad var roligast i detta projekt? Förklara varför!
- Qu’est-ce qui a été le plus difficile dans ce projet ? Explique pourquoi ! = Vad var svårast i detta projekt? Förklara varför!
- Qu’est-ce que tu as appris grâce à ce projet ? = Vad har du lärt dig tack vare detta projekt?
- Quelles compétences as-tu développées dans ce projet ? = Vilka kompetenser har du utvecklat i detta projekt?
- Décris le contact avec Françoise Sullet-Nylander / Fanny Forsberg Lundell / Hugues Engel. = Beskriv kontakten med Françoise Sullet-Nylander / Fanny Forsberg Lundell / Hugues Engel.
- Raconte quelque chose dont tu es fier / très content dans ce projet. = Berätta något du är stolt över / nöjd med i detta projekt.
- Comment tu t’es préparé à faire la présentation orale ? = Hur förberedde du dig för den muntliga presentationen?
- Si tu étais chercheur à l’université, quel serait ton domaine de compétence ? = Om du var forskare på universitetet, vilket skulle vara ditt kompetensområde?
Svaren skrevs på franska, men här har jag översatt elevernas tankar kring arbetet.
Det var roligt att få frihet att välja ämne.
Det var roligt att kunna välja ett ämne som jag verkligen tycker är intressant.
Det roligaste var att lära sig nya saker och att få mejl av Fanny och Hugues.
Variationen var det bästa. Arbetet innehåll många olika delar: skicka e-mail, läsa artiklar, skriva manus och öva uttal.
Det svåraste var att hitta passande och tillförlitliga källor.
Det svåraste var att få tiden att räcka till.
Det svåraste var att läsa och förstå avancerade texter.
Jag har lärt mig nya ord som la “morphologie verbale” et “l’acquisition”.
Jag har lärt mig hur stor positiv effekt språkinlärning har på hjärnan.
Eftersom många av texterna jag läste var långa och avancerade, märker jag att jag har blivit bättre på att välja ut delar av källorna som är relevanta för just mitt arbete.
Jag har läst många komplicerade texter, så jag har utvecklat min läsförståelse.
Jag har lagt märke till att jag har blivit bättre på att skriva på franska.
I början var jag lite nervös över mejlkontakten, för jag har aldrig skrivit ett så formellt brev. Men konversationen var mycket trevlig och jag fick svar på alla frågor jag ställde.
Jag har lärt mig mycket tack vare kontakten med Fanny och Hugues. De skrev detaljerade svar och hjälpte mig mycket.
De var snälla och kontakten var verkligen användbar i projektet. De gav mig mycket detaljerade svar.
Jag är stolt över min digitala presentation som bidrar till att tydliggöra innehållet.
Jag är stolt över att jag blev klar i tid och att jag har har blivit säkrare på att skriva på franska.
Jag förberedde mig inför presentationen genom att välja ut passande nyckelord.
Jag har övat många gånger på framförandet.
När det gäller frågan om eventuell framtida forskning, var det stor bredd i svaren. Arkitektur, psykologi, språk, musik och teknologi var akademiska områden som lockade. Några skrev också om intresset för att studera och nätverka utomlands, gärna i fransktalande länder. Min tanke med frågan, var just att öppna upp en “mental dörr” mot den akademiska världen.
Tack Romanska och klassiska institutionen för gott samarbete! Tack mina fina elever i kursen franska 5 för att ni låter mig använda ert material och era citat.
Jag hoppas att ni läsare kan finna inspiration, i det stora eller i det lilla, när ni läser min blogg.
Hej då! På återseende vid nästa inlägg!
Au revoir ! À la prochaine !
Levande språkundervisning 
En tanke på “Inlägg 37: Ännu ett lyckat samarbete med Romanska och klassiska institutionen går i mål, när mina franska 5-elever slutligen håller sina föredrag”